tisdag, november 14, 2006

tempel och tunnlar

for iväg en dag i förra veckan, mr Son körde mig först till ett tempel som jag för tillfället inte alls kommer ihåg vad det heter. Det tog två timmar att köra dit, men med en pratig chaufför gick det fort.




Templet balanserar på gränsen mellan ett sagoslott och en prinsesstårta. När bönen börjar börjar även en gnidande musik och en barnkör sjunger oavbrutet tills en liten liten farbror slår på en stor metallburk, då tystnad musiken och kören och alla börjar göra en röresle som ser ut som om de drog i ett snöre för att kunna ringa i en stor klocka. Därefter börjar musiken och kören igen tills den lille mannen börjar slå på burken igen...




Efter besöket i templet for vi vidare för att titta på cu chi-tunnlarna. Tyvärr glömde jag fota den första turen pga att jag fick syn på en fjäril... När jag sen gick in till området med själva tunnlarna fick jag sällskap av en guide och en förvirrad hungarian som rätt ofta var ute och cyklade. Han valde egna stigar eller gick vilse nere i tunnlarna. Inte heller här blev det så många bilder pga fladdermusattacker och en guide som retade gallfeber på mig när han han insett att han stundtals var ensam med en ung blondin och tog varje tillfälle som gavs att kommentera både det ena och det tredje.

den gången jag väl fick upp kameran ur byxfickan lyckades den lilla loppan givetvis fastna på bilden =)

på vägen ut ruttnade jag lite på guiden så när han pekade ut riktingen i vilken utgången skulle ligga var jag inte sen att gå åt det hållet, nästan. Jag måste ha gått åt ett helt annat håll än det han pekade för helt plötsligt hade jag passerat ett par grindar och var utanför området, men inte alls där där vi hade börjat. Jag travade runt en stund och insåg efter ett tag att jag var vilse. Funderade på att ringa mr Son och be han hämta mig men eftersom jag inte visste var jag var blev det ganska svårt... Gick runt och fotade lite och så här ser det väl ut när man är vilse

hittade till slut tillbaka till grinden som jag gick ut genom, och när vakterna slutat fnissa pekade de ut den rätta vägen tillbaka igen. Väl i bilen igen tog jag fram broschyren jag fick när jag köpte biljetten till tunnlarna. Tydligen hade jag inte varit vilse utan jag hade besökt ben duoc templet. så då har jag sett det också...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nämen ser man på. Skoj att få resa lite och du skriver bra. Ha det, nu ska jag äta tårta.

johanna sa...

jeremias: hur i hela friden hittade du hit, är det bällstastreeten som har skvallrat?